Redan på 1990-talet var jag verksam i DULOG (Daglivaruhandelns Utvecklings- och Logistikgrupp) och jag kan konstatera att processerna för hantering av lastpallar ser idag ut på nästan exakt samma sätt som då – med samma problem med höga och dolda kostnader. Detta måste moderniseras för att göra både branschen och enskilda aktörer effektivare.

CHEP pall

Lastpallar utgör hos många handlare såväl en osäker kostnads- och tidsbelastning som en miljöbov.

Problemet är att många av de pallar som köps av företag är vita EUR-bytespallar. Ansvaret för dessa pallars kvalitet ligger på innehavaren av pallen. Varje ny mottagare av pallen behöver kontrollera att kvaliteten är Ok och överenstämmer med vad som sagts. Om kvaliteten inte är Ok behöver detta konstateras och protesteras till den som levererat pallen. Missar man detta drabbas man av kostnader. Den aktör som har pallen i sin ägo när den går sönder drabbas av kostnader om han inte kan sända den vidare oupptäckt till en annan mottagare som då istället drabbas av kostnaderna för att reparera pallen. Det blir som att spela kortspelet Svarte Petter. Den som sitter kvar med en trasig pall sitter med Svarte Petter och får ta kostnaden.

I slutändan innebär detta tre problem för företaget:

  1. En kostnad för lastpallar som går sönder
  2. Dolda kostnader för att kontinuerligt kontrollera om pallar har gått sönder
  3. Negativa miljöeffekter eftersom en något trasig pall som sänds ut i distributionen ofta går sönder helt och därför måste kastas, vilket slösar bort miljontals träd i världen i onödan.

Vad kan då företagen göra åt detta?

Många av företagen känner till problematiken men har svårt att förändra situationen på grund av att få vill vara först ut att förändra försörjningskedjan. Eftersom många aktörer är inblandade och beroende av varandra är det svårt för en enskild aktör att ta på sig ansvaret för hela kedjan. En lösning som blir allt vanligare på olika håll i världen är att låta ett företag utanför distributionskedjan ta ansvar för pallkvaliteten genom hela kedjan. Då kan pallar inspekteras varje gång de använts och vid behov repareras innan de tas i drift igen, vilket leder till mindre kontroll i kedjan, mindre kassation, lägre totalkostnader och som en konsekvens även till förbättrade miljöeffekter.

Det viktigaste för att förbättra totalkostnader och miljö är att företagen börja tänka mer på kostnaden för en lastpalls hela livscykel, både i form av pengar och miljöeffekter; många varuflöden går i Sverige och inom Norden och ibland också i Europa. Dessutom krävs att någon aktör tar ett helhetsansvar för kvaliteten på lastpallar i distributionen, annars kommer resursslöseriet att fortsätta.

Det är hög tid att vi förnyar tankesätten kring hur vi arbetar med hantering av lastpallar så att vi kommer till rätta med höga dolda kostnader och kan påverka vår miljö i positiv riktning!

0