I en egenhändig och synnerligen ovetenskaplig studie bestämde jag mig nyligen för att studera ett antal tredjepartslogistiker och på vilket sätt dessa beskrev och marknadsförde sina tjänster via sin hemsida. Kriteriet för att bli föremål för min granskning var att aktören ifråga dels är verksam i Sverige och dels att dess tjänster är att betrakta som baslogistik. Uppgiften gick ut på att i samband med framställningen av respektive företags verksamhet och produkt konstatera förekomsten av begreppen kundunikt och skräddarsytt.

Inkluderat olika böjningsformer, blev utfallet att det i 6 av 10 fall förekom något eller båda av ovan nämnda uttryck i samband med presentationen. Synonymer ej inräknat. Vad gäller skräddarsytt, så skvallrade sammanhanget om att det inte rörde sig om en enskild lösning skräddarsydd för en grupp av kunder. Slutsatsen blev med stöd av min egen erfarenhet att svensk tredjepartslogistik ifråga om bastjänster i vid utsträckning består av tvärsigenom kundunika och skräddarsydda lösningar. En bild som med hänsyn till tredjepartslogistikens värdeskapande principer ter sig motstridig.

Bevisat är att fenomenet TPL och dess aktörer bidrar till sänkta logistikkostnader för sina kunder, så även på den svenska marknaden. Graden av förnöjelse bland TPL-leverantörernas kunder lär på intet sätt vara låg, snarare tvärtom. Att tillämpa kundunika och skräddarsydda lösningar tilltalar idag en stor andel köpare. Således lär dessa typer av tjänster väl överensstämma med kundernas krav och behov, men hur länge då?

För att utbudet av baslogistiktjänster inte ska behöva naggas i sina redan låga marginaler och på sikt undergräva sin egen existens, håller jag TPL-aktörens insikt om att denne förfogar över en produktionsapparat och att den också ska drivas och utvecklas som en sådan, för helt avgörande. Inte minst är denna insikt viktig för många nya och mindre aktörer, som i den rådande ekonomin lyckats skapa god ekonomisk bärighet, men som utan handling i en sämre ekonomi och i kundens jakt på kostnader riskerar sin existens. Samtidigt torde det vara den mindre aktören som genom sin formbarhet kan dra fördelar av övergången från ett brett tjänsteutbud till en snävare specialisttjänst.

Ovanstående ger att varje producent av TPL-tjänster hemmahörande i basutbudet tvunget måste rikta fokus mot att finna en distinkt position på marknaden, framförallt ifråga om vilka varor som ska hanteras i systemet och vilken typ av sammanhang som TPL-produkten har för avsikt att tjäna. Nästa steg blir att försöka fastställa en minsta gemensamma nämnare för företagets tjänsteutbud, dvs den del i uppdragen som helt överensstämmer, en slags kärna anförd av ett välutvecklat IT-stöd (WMS). Med förutsättningen att det finns ett bästa sätt (i varje fall bättre än köparen) att bedriva en smal logistiktjänst, finns det ingen motsägelse i att låta densamma utgöra huvuddelen och fundamentet i samtliga av företagets uppdrag. Framförallt torde denna möjlighet kunna kopplas ihop med interna rutiner och aktiviteter ifråga om lagring, hantering samt viss administration. I större företag, med en bredare produktportfölj, skulle man kunna tänka sig flera kärnor, även om utgångspunkten bör vara att minimera antalet.

De delar som faller utanför kärnan bör på ett tydligt sätt definieras och i möjligaste mån isoleras. På så sätt har dessa delar ingen eller begränsad inverkan på kärnaktiviteterna samtidigt som samma tjänster i sin ytterlighet lättare kan överlåtas på underleverantörer (ex en bemanningsentreprenadslösning). Ansträngningen föreslås vara inriktad mot ständig utveckling av kärnan och att över tiden öka på andelen kärna av det totala uppdraget, något som med hänvisning till artikelns inledning fodrar förändringar i attityder.

0