Digitalisering av våra analoga transportsystem – introduktion

Grottmålningar, hällristningar, hieroglyfer, papyrusrullar, pergament, handskrivna böcker, tryckta böcker, hålkort, databand, ljudband, disketter, USB-minnen, internet.

Att flytta information har aldrig varit enklare. Vi kan nästan med tankens snabbhet flytta enorma mängder data vart som helst. Själva begreppet att ”flytta data” är förresten på väg att förändras rejält. Idag handlar det mer om att ge andra access till befintlig data snarare än att faktiskt skicka från A till B.

Kort sagt: den digitala tekniken har gjort att vi inte längre behöver bekymra oss om fysikens lagar när det gäller informationsöverföring (inte om man jämför med pappersbaserad information i alla fall). Mediestrategen och -experten Joakim Jardenberg skrev följande på Twitter:

Och visst har han rätt! Science fiction-författaren Arthur C Clarke skrev också att ”All tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att särskilja från magi” (Wikipedia). För Tutankhamon, Thomas av Aquino, och Johannes Gutenberg skulle dagens informationsteknologi se ut som ren och skär magi. Med all rätt, ska sägas. En exponentiell utvecklingskurva som bara blir brantare och brantare.

Men låt oss då ta ett steg tillbaka och studera en annan utveckling som börjar med flytande stockar för att sedan i grov mening fortsätta med hjulet, arbetsdjuren, vagnen, sjöfarten, ångmaskinen, järnvägen, förbränningsmotorn, bilen, lastbilen, elmotorn, flyget. Jag talar om transporter, naturligtvis. Vetenskapen som bland annat handlar om hur/varför vi flyttar på saker. Och hur vi kan göra detta bättre.

Transportverksamhet är ju som sagt besvärande analog. Det går inte att maila ett lass grus. Man kan inte kopiera och dela med sig av en diskmaskin.

Transportindustrin har utvecklats under århundraden. I modern tid kan vi se en relativt stadig utveckling från häst och vagn till dagens moderna fordon och lastbärare. Ny teknologi har hela tiden fokuserat på att förbättra föregående version, vilket naturligtvis leder till en gradvis förbättring av systemet. Jämför man detta med informationsteknologins utvecklingshastighet känns det nästan som om transportbranschen står still – någon som naturligtvis inte är fallet.

Den fysiska – analoga – världen har ju en och annan naturlag att ta hänsyn till. Och det är detta som leder fram till min egentliga tes. För att kunna driva utvecklingen framåt i större steg måste transportindustrin digitaliseras. Den inkrementella utveckling som idag kännetecknar den fysiskt orienterade delen av transporter kommer inte att leda till några revolutionerande nyheter. Fordonen kommer gradvis att bli effektivare, kunna lasta mer och förbruka mindre energi. Men tänk om man också kunde dra nytta av den exponentiella utvecklingshastigheten inom IT?

Denna utveckling pågår naturligtvis redan, och transportbranschen digitaliseras nu i rasande fart. Denna process kan delas upp i fyra olika domäner, var och en med sina egna förutsättningar, spelregler och logik. De fyra domänerna är:

• Uppkopplade fordon
  • Utrusta fordonet med en kommunikationsplattform som även fungerar som datainsamlingsnod.
• Uppkopplat gods
  • Identifiera försändelser så att dessa kan kopplas till en databas där ytterligare data finns som till exempel möjliggör en effektivare hantering.
• Uppkopplade affärsprocesser
  • Organisationen måste ställa om från transaktionshantering till avvikelsehantering. Istället för att hantera varje uppdrag individuellt som tidigare vill man att systemet skall sköta jobbet.
• Uppkopplad infrastruktur.
  • Fordon börjar kommunicera med infrastrukturen på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt.

Genom att digitalisera och integrera de fyra domänerna kan transportsystemen uppgraderas. Nya affärs- och driftsmodeller blir möjliga. Stora effektiviseringar och optimeringar blir möjliga.

by  AndYaDontStop, modifierad av Per Olof Arnäs

För att digitaliseringen skall få full effekt behövs alla fyra domänerna. Problemet är att det inte finns en enskild aktör som kontrollerar alla fyra. En, två och i sällsynta fall även tre domäner går att hantera inom ramen för ett enskilt företag, men ingen klarar fyra. Det finns för många inblandade intressenter helt enkelt.

Det är därför det är så viktigt med standardisering. Att använda gemensamma, standardiserade gränssnitt för kommunikation mellan system och domäner är både en förutsättning och en självklarhet.

Nästa inlägg kommer att handla om det uppkopplade fordonet.

[Detta inlägg har tidigare – i en något omarbetad version – publicerats i ett nyhetsbrev från IT-Centrum Väst.]