Detta inlägg har tidigare publicerats i DB Schenkers tidning Logistikmagasinet (Nr 1 – 2011).

I många fall blir vi helt förtjusta i våra ingenjörsmässigt vackra, och i många stycken effektiva, transportlösningar. Vi optimerar den uppgift vi fått ”att leverera gods från en plats, en hylla eller en maskin till en annan plats, en annan hylla eller en annan maskin” utan att tillräckligt iaktta förändrade beteenden hos kunden.

Med detta påstående menas att vi får nya möjligheter att skapa nytta för kunden, nytta som kanske inte var möjlig tidigare men som nu betraktas som en ”livsnödvändighet”.

Som exempel kan vi ta nyttan av att ha nypressad juice på frukostbordet. Hur lyckas vi med detta? Jo med hjälp av koncentrat, kylda varor med mera.

Utvecklingen innebär att nya möjligheter för att tillfredsställa kunden kommer att betraktas som självklarheter som inkluderas i en vidgad innebörd av begreppet leveransservice. Inom logistikverksamheten måste vi vara förutseende nog att kunna hantera och lösa dessa nya förutsättningar.

Det är viktigt att tidigt förstå dessa möjligheter för att identifiera innebörden för existerande transportlösningar och logistikansatser. I många fall finns den principiella utformningen av lösningen – konceptet – i redan befintliga distributionsupplägg. Men innan vi har utvecklat en lämplig teori så är lösningen svår att använda överallt. Kanske kan den komma att förändra makt- och distributionsstrukturer i försörjningskedjorna. Men att ytterligare fokus kommer att läggas på kundperspektivet är en självklarhet. Detta gäller speciellt mot den konsumerande slutkunden.

Låt oss lista och se på konsekvenserna av några av dessa nyutvecklade koncept. Alla bottnar de på något sätt i kundens behov att göra sin verksamhet effektivare, såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt:

  • Utökad kundnytta genom effektivare exponering av produkter
  • Utökad tid för exponering av produkterna
  • Funktionsleveranser är här för att stanna – om du vill och betalar
  • Outsourca ”upstream” – insourca ”downstream”
  • Den långa svansens ekonomi

Utökad kundnytta genom effektivare exponering av produkter

I de flesta flöden av gods och artiklar finns det enskilda produkter som har låg omsättningshastighet, det vill säga att de ligger länge på hyllan.
Traditionellt har all erfarenhet och teori pekat mot att dessa produkter ska lagerhållas i en begränsad omfattning med en ytterligare minskning av lagersortimentet och antalet produktvarianter.

Nya erfarenheter (CSCMP, 2010) pekar mot att det är effektivare vad beträffar intäkterna att gå i nästan motsatt riktning – att ha flera hyllvärmare men med ett mycket litet lager av varje produkt. Detta är baserat på erfarenheten att kunden köper mer av en produkt som exponeras mycket, även om det i grunden är lågfrekventa produkter.

Konsekvenserna för distributionen blir att sändningarna till varje enskilt försäljningsställe blir mindre men med ett förstärkt krav på korta ledtider.

Utökad tid för exponering av produkterna

Ett stort antal produkter har ett ”bäst-före-datum”. I fallet med mjölk finns naturligtvis ett inbyggt förhållande att den endast är färsk (går att dricka) i ett visst antal dagar, till exempel sju dagar från färdig produktionsprocess till konsumtion. Under dessa dagar ska mjölken transporteras till affären (kanske tre dagar) och därefter säljas under maximalt resterande fyra dagar (Value Opportunity Time – Värdegenererande tid).

Förmodligen måste sedan mjölken ”realiseras” den sista dagen för att nästa dag slängas. Det är uppenbart att om den värdegenererande tiden i affären kunde ökas skulle intäkterna öka, som exempel om transporttiden kan sänkas från tre till en dag. Då skulle man kunna sälja mjölken till fullt pris sex dagar istället för fyra, vilket är en kraftig ökning. Möjligheten i att göra detta ligger i att reducera distributionstiden.

Det nya ligger i att ett antal olika produktgrupper tar till sig detta beteende med ”bäst-före-tid”.

I många fall finns det här ingen rimlig koppling till produktens hållbarhet utan ligger snarare i andra värderingar som ”färskt”, närproducerat, modernt med mera. Men oberoende av skälen måste vi skapa distributionssystem som levererar med mycket korta tider.

Funktionsleveranser är här för att stanna – om du vill och betalar

När en kund köper ett kylskåp så slutar det ofta med att han, eller hon, står på en parkeringsplats med till exempel en ”vitvara”. Den var köpt som kylskåp men ger knappast någon kyla vid detta tillfälle.

Kunden måste förflytta den ”vita varan” hem och därefter installera kylskåpet. Efter installationen får kunden den funktion som eftersträvades, att kunna kyla mat.

I en ökande omfattning kommer krav från kunder att godset skall levereras i form av en installerad funktion.

Tidigare levererade transportören enbart godset. I och med framväxten av funktionsleveranser uppkommer frågan om vem som skall ”leverera” funktionen.
Förmodligen är leverantören eller hans ombud den som har bäst kunskap om sambandet mellan produkten och den funktion den skall leverera. I vissa fall löser också leverantören detta själv med egna transportlösningar. Kinnarps är här ett bra exempel, de monterar också den kontorsutrustning de levererar på plats.

Men i de flesta fall kan vi anta att leverantören lämnar över detta ansvar/arbete till transportören, vi får då en mer komplicerad leverans men med större ekonomiskt innehåll.

Outsourca ”upstream” – insourca ”downstream”

Diskussionen om att utföra en leverans själv, eller att låta någon annan genomföra leveransen pågår kontinuerligt. Det finns naturligtvis inte en enda lösning, men låt oss framföra några reflektioner.

Det är viktigt att konstatera att inleveransen – Upstream – utgår ifrån att leverantören förser mitt företag med artiklar för min produktion. Dessa artiklar betalar mitt företag för och är alltså kostnader för mig.

Det faller sig då naturligt att mitt företag kan tala om för leverantören till vilken adress artiklarna skall levereras. Således ”outsourcar” jag min inleverans till leverantören. Han får ta ansvaret för inleveransen till mig och därmed sköta valet av transportör/speditör på det sätt som han finner lämpligt. Transporten köps således av leverantören av varan.

Låt oss gå över till intäkterna för mitt företag som naturligtvis kommer från mina kunder. Det är för mig viktigt att jag håller en hög leveransservis mot dem. Således tar jag ansvaret för leveransen fram till mina kunder om de vill det, alternativt att de får hämta artiklarna vid min grind. För mig är det naturligtvis bäst om min kund hämtar godset vid min grind, men det är förmodligen mer troligt att han vill ha godset till sin port och att mitt företag står för transporten.

Konsekvensen av detta resonemang blir att företagen tenderar att kräva leverans in till företaget (outsourca upstream) men att själva upphandla och sköta intäktsgenererande utleveranser (insourca downstream). Det måste i detta sammanhang poängteras att det finns företag som betraktar inleveranserna som en viktig del i sin affärsverksamhet. Dessa, ofta stora företag, tar då hand om alla transporter i egen regi.

Den långa svansens ekonomi

Sedan statistikens begynnelse har vi alla lärt oss 80/20 regeln. Denna innebär ungefär att 80 procent av värdet av artiklarna skapas av 20 procent av volymen av artiklarna. Konsekvensen av detta var då att vi fokuserar oss på dessa 20 procent av volymen som skapar det stora värdet.

Förhållanden förändras baserat på nya sätt att distribuera. Som exempel kan framhållas de populära pocketböckerna. Vi köper dem inte längre primärt i bokhandeln utan i livsmedelsaffären. Skälet till detta är att de populära böckerna har sådana volymer att vi låter dem gå i andra mer frekventa distributionssystem, i det här fallet livsmedlens system.

I systemet hanterar vi de vanligaste böckerna (5 procent av artikelnumren med 50 procent av volymen) och låter en svans med lågfrekventa böcker vara kvar.
Dessa böcker med låg frekvens och förmodligen små partistorlekar måste vi ha särskilda produktions- och distributionslösningar för. Det är viktigt att framhålla att vi då har möjlighet att och även kan ta betalt för dessa lösningar.

Slutsatser

Inom all logistikverksamhet kommer vi att få nya och förstärkta kundkrav. Dessa skapar behov av nya distributionslösningar med åtföljande behov av nya affärsmodeller för att få täckning för ökande levererad service och nedlagda kostnader. Det är viktigt att tidigt identifiera dessa för att skapa fördelar för alla som berörs: kunden, logistikoperatören och samhället.

0