I måndags deltog jag i Logistikforums omvärldsbevakning på Näringsdepartmentet och lyssnade på en av mina nya kollegor på LTH – professor Annika Olsson. Hon berättade om den enorma outnyttjade potentialen som finns i att ändra förpackningar och tog upp exemplet med Kikärtor, där 40% av transporterna kan rationaliseras bort genom att ändra primärförpackningen (konsumentförpackningen) från rund stålburk till fyrkantig pappförpackning.

Andra årets studenter på den 2-åriga YH-utbildningen ”Internationell logistik” i Mölnlycke har just presenterat resultaten från sina projekt i kursen förpackningslogistik. Årets klass är den starkaste på många år och i det här blogginlägget tänkte jag sammanfatta tre både bra och typiska exempel på potentiella förbättringar av förpackningar:

Ludwig, Jens, Olle och Peter studerade Ridderheims förpackningar och kom fram till tre olika förslag. Första förslaget går ut på att modifiera primärförpackningen från cirkelformad till rektangulär, vilket leder till 33% ökad volymeffektivitet. Det andra förslaget är att utforma en ny sekundärförpackning som används som standard till de vanligaste primärförpackningarna. Dessa primärförpackningar anpassades sedan efter den nya standardiserade sekundärförpackningen och det ledde till ökad volymeffektivitet även i detta fall. Det tredje förslaget är omdesign till ett billigare alternativ av deras luxuösa sekundärförpackningar, då dessa inte möter slutkonsument.

Björn, Katarina och Annica undersökte förpackningen till handskfackslisten för Volvo XC90, som monteras på instrumentpanelen vid linen på IAC Group i Torslanda. Det visade sig att personalen var missnöjd med nuvarande förpackningsstorlek, då den på flera sätt var svår att hantera. Resultatet av ett frågeformulär, som lämnats ut till personalen som hanterar förpackningen, visade att en mindre förpackning var önskvärd. Genom att byta till någon av Volvos egna plastbackar ökar hanteringen för personalen men varje enskilt lyft av lådorna blir lättare, vilket i sin tur underlättar betydligt. Vid ett byte av sekundärförpackning till plastback blir det lättare att samköra listerna med andra produkter från samma leverantör, som redan levereras i den här typen av förpackning. Även produktskyddet ökar då plastlådan är betydligt tåligare än den kartong som i nuläget används. Gruppen kom fram till att ett byte av sekundärförpackningen ger en betydande vinst för framför allt transporteffektiviteten men även för ergonomin för personalen.

Malin och Marlene studerade varumärket Zeta:s förpackningar av oliver och kom fram till att primärförpackningen idag innehåller mindre än 50 % (av dess totala vikt) oliver. De runda burkarna gör dessutom att varje sekunderförpackning idag innehåller 504cm³ luft och ger en vinglig hantering/uppackning i butik. Deras förslag är att Zeta fortsättningsvis sparar miljö, förpackningsmaterial, butikshantering och transportkostnader genom att vacuumförpacka oliverna i t.ex. 100g, 200g och 300g förpackningar.

Det var bara tre av många bra projekt – för företag som är intresserade av duktiga praktikanter någon gång under perioden november – juni 2013, kan jag varmt rekommendera någon av årets studenter och det är bara att maila Ingrid Källström (Ingrid.Kallstrom@hule.harryda.se) , för att bli matchad med rätt student.

Med de stora utmaningar vårt samhälle står inför, för att klara av att dämpa den globala uppvärmingen, måste vi förbättra logistiksystemet på alla nivåer. Förpackningslogistiken representerar ofta ”lågt hängande frukt”!

0