När ett nytt koncept eller en ny innovation börjar spridas sker det inte överallt samtidigt. De som är först dikterar villkoren och – till exempel inom IT – utvecklar ofta företagsspecifika ”standarder”. Detta syns tydligt då vi till exempel studerar utvecklingen av mobila kommunikationssystem för lastbilstransporter. Från början (det vill säga runt år 2000) skedde utvecklingen väldigt fragmenterat, och de företag som tillverkade och sålde mobila IT-system för lastbilar utvecklades tillsammans med deras första kunder. Vid denna tid fanns en stor, och för många inblandade helt osynlig, klyfta mellan leverantör och transportföretag. Klyftan utgjordes av dålig beställarkompetens å den ena sidan och begränsad domänkunskap å den andra. Transportföretagen visste enkelt uttryckt inte vad man kunde/skulle/borde ha tekniken till och IT-företagen kände inte till hur transportbranschen fungerade. Det senaste decenniet har denna klyfta successivt minskat och nu har vi ett antal mogna produkter/tjänster på marknaden samtidigt som transportörernas kunskap om möjligheterna har ökat markant.

Wretman ECHO, 1

Filterbubblor och ekokammare

Om man studerar digitaliseringen av transportbranschen ser man att antalet IT-leverantörer är relativt få (och marknaden relativt begränsad). Vi befinner oss faktiskt i en klassisk filterbubbla där alla känner alla och där det också ofta är så att de ”sanningar” som ”alla” känner till sällan ifrågasätts. Det kan röra sig om föreställningar om hur ett IT-system ”måste” se ut till idéer om hur förändringsprocesser ”skall” bedrivas. Om en filterbubbla blir alltför intern riskerar den att bli en ekokammare, där det som sägs av en aktör snart upprepas av de övriga tills budskapet blir accepterat som sanning.

Det som idag på många ställen gäller som jourhavande sanning är bland annat att:

  • IT-system skall driftas i klient-servermiljö på transportföretaget
  • IT-systemet skall kunna allt, inklusive ekonomi, transportledning, personal- och resurshantering
  • Alla system som körs på företaget måste vara testade och ”certifierade” för att passa in i den digitala driftsmiljön
  • Användare är per definition ute efter att förstöra systemet och måste låsas in så att de inte kan orsaka någon skada

Visst, jag raljerar lite, men ni förstår vad jag menar.

Utanför bubblan samlas molnen

Men tittar man utanför vår lilla bubbla sker en helt annan utveckling. De företag (i andra branscher) som startar upp idag kommer inte att välja IT-system baserat på någon slags historik eller tradition om att ”så måste det vara”. De kommer att välja lösningar utefter helt andra premisser. Och tittar vi på vad som är viktigt för dessa ser vi att:

  • IT-tjänster måste ligga i ”molnet”, dvs de ska inte installeras lokalt på någon dator
  • Alla tjänster skall kunna köras på mobila plattformar (smartphones, surfplattor)
  • Ingen vill ha ett system som kan allt längre. Varje tjänst ska däremot ha möjlighet att interagera med andra tjänster.
  • Om en tjänst visar sig inte hålla måttet byter man helt enkelt till en alternativ tjänst. Man tar sin data med sig och själva bytet går relativt snabbt.
  • Man gör inte så stor skillnad på privat och professionellt användande längre. Eftersom alla tjänster ligger i molnet kan vilken webläsare som helst användas.

Jag talar om tjänster såsom Google Apps (istället för MS Office), Basecamp (istället för MS Project), Speedledger och Bluegarden (istället för dyra bokföringsprogram) etc. Och dessa tjänster blir fler och fler, och mer och mer kompetenta. Trafikledning och ruttoptimering är två högintressanta områden som kommer att utvecklas i mycket snabb takt framöver. För IT-företaget är det en stor fördel med molnbaserade modeller eftersom underhållet sker centraliserat. Dessutom är marginalkostnaden för en ny kund väldigt låg, vilket gör att man kan erbjuda låga byteskostnader, vilket i sin tur stärker kundrelationen.

Dags för en ny metafor

Hittills har de flesta tänkt på ett företags IT-miljö som något som i bästa fall är strukturerat och stabilt. Som en armerad betongkonstruktion, ungefär. Dyr att bygga, dyr att underhålla, dyr att byta ut.

Men utanför bubblan gäller något annat. Istället för en stor, stabil, men också rigid konstruktion som är dyr och riskfylld att förändra, tänker man i termer av ekosystem. En miljö där flera mindre komponenter samexisterar i någon form av balans. Varje tjänst eller system ansvarar för sin lilla del av helheten, vilket även inkluderar möjligheter för andra system att hämta, lämna och kanske även modifiera data inne i systemet.

Just ekosysystem är något som ofta används för att beskriva hur de molntjänster, som hundratals miljoner människor över hela världen använder varje dag, fungerar ihop med varandra, trots att de inte tillhör samma företag eller ens kommer från samma kontinent. Som ett exempel kan nämnas hur du med ditt Googlekonto kan logga in på tusentals andra tjänster eller hur du med Dropbox kan dela filer med mängder av applikationer på flera plattformar.

Vi är redan på väg in i denna utveckling och utanför vår bubbla håller den redan på för fullt. En molnig dag kanske även vi kan ta steget ut ur betongen, eller vad säger ni?

Detta inlägg är tidigare publicerat i Svensk Åkeritidning nr 11, 2012.

0