Enligt tidigare inlägg (se länkar ovan), så fokuserar åkerier väldigt mycket på bränsle och väldigt lite på tid – trots att det finns stora möjligheter att spara just tid. Många av er känner säkerligen till projektet ”Hamnpiloten”, ett pilotprojekt som testade möjligheterna att kombinera säkerhet och effektivitet genom att använda avancerad IKT (Informations och kommunikationsteknologi).

hamnpiloten-500x258

Teknologierna som användes i hamnpiloten (Bild från Camilla Nyquist, 2009)

 

 

De flesta artiklar kring hamnpiloten belyste säkerhetsfördelarna med systemet eller de rent tekniska lösningsaspekterna. Även om det är intressant, är det ur ett transportnäringsperspektiv mer intressant att titta på effektivitet! Tillsammans med Camilla Nyquist (Projektledare för hamnpiloten) och Fredrik Nilsson (Lunds Tekniska Högskola) har jag arbetat med att analysera potentialen i hamnpiloten och vi har även skrivit en artikel som är på väg att publiceras i Journal of Business Logistics.

Vad hamnpiloten egentligen gjorde, var att digitalisera informationsflödet. All godsinformation finns i avsändarens och mottagarens system. Genom att överföra den informationen till lastbilen och genom att lastbilen får en elektronisk identitet (och förarens identitet säkerställs biometriskt), kan en RFID läsare läsa av lastbilens identitet och automatiskt aktivera grindöppning. Effekten blir att hela proceduren med att chauffören lämnar bilen för att gå till kontoret, lämna fraktsedlar, hämta nyckelbricka till grind, lämna tillbaka nyckelbricka o.s.v. försvinner! Hur mycket? Följande datainsamling bygger på 16 turer i pilotprojektet och 96 mätningar utanför piloten.

Fas Nuvarande Hamnpiloten Skillnad
Tid i lastbil efter att chauffören stannat 01:14 00:00 01:04
Lastbilen obevakad (chauffören lämnar fraktsedlar) 07:01 00:00 07:01
Tid i lastbilen efter att chauffören kommit tillbaka från terminalkontoret 00:54 00:00 00:54
Grindöppning 01:02 00:47 00:15
Genomsnittlig tid för inkörning i hamnen 10:11 00:47 09:24

Hamnpiloten tittade på ett trailerflöde mellan Volvo Logistics Arendal (alla chaufförernas favoritterminal 🙂 ) och Stenas hamnterminal. Totalt tar ett köruppdrag ca 40 min, vilket kortades med 25% genom hamnpiloten!

Även om 25% är en stor besparing, är tekniken, samarbetet och framför allt IKT-investeringskostanden som ett sådant här projekt skulle kräva i större skala i dagsläget en omöjlighet för de flesta åkerier. Nästan 50% av alla åkerier i Sverige har bara 1 bil. Därför behövs det nytänkande på hur IKT kan anpassas så att kan hjälpa även små åkare att bli effektivare.  Som jag beskrev i mitt förra inlägg är tid en resurs som slösas idag och det behövs mer forskning på hur små och medelstora åkerier kan få hjälp att bli bättre. Specifikt behövs forskning på hur vi kan minska tiderna som går åt för lastning, lossning och vänte- och administrationstiderna i samband med det. Låter det intressant? Hör då av dig till mig!

Hamnpiloten är bara ett av många projekt som identifierats som ”Best practice” inom projektet ”Logistics 4 Life” (länk till L4L). Om du är intresserad av att titta på fler projekt, kan du kolla på Intelligent Cargo-forumet: http://www.intelligentcargo.eu/l4l-showcase/welcome.

Series Navigation<< Dags att tänka om i åkeribranschenDags att ifrågasätta ”den missnöjda chauffören”? >>
0