Transportmyt 1: Pallmyten
För en tid sedan skickade jag ut en enkät via mina digitala nätverk (framförallt Facebook och Twitter). Enkäten var en förberedelse för mitt framträdande på Sharea.
Eftersom jag både har forskat och arbetat en hel del inom transport/logistik bestämde jag mig för att adressera en del av de myter som florerar. Jag hade en bild av vad folk utanför min bransch trodde/tyckte men jag kände att jag behövde ta reda på om min magkänsla stämde eller inte. Därför skickade jag alltså ut en kort enkät där jag uppmanade folk att ta ställning till vissa påståenden. Enkäten använde jag sedan för att göra mitt föredrag, baserat på fyra myter om transporter.
Detta inlägg hanterar myt nr 1 – Pallmyten
Bild: Byggpall.se
Jag ställde följande fråga i min enkät:
Som ni kan se tror de flesta (55%) att den vanligaste transporten i Sverige är med gods på pall.
Sanningen ligger en liten bit bort, däremot…
I figuren ovan (från statistikmyndigheten SIKA, numera Trafikanalys) ser vi fördelningen mellan olika godstyper som transporteras i Sverige (räknat i ton). Gods på pall är 10%. Livsmedel är 7%. Överlägset störst är bygg- och anläggningstransporter tillsammans med jord- och skogsbruk.
Hur kommer det sig då? Att ”alla” tror att palltransporten är normen? Till och med folk med branscherfarenhet tror detta. Av de 41 personer som svarade ”Gods på pall” angav 19 att de hade erfarenhet från transportbranschen.
Det är i och för sig inte så konstigt. Överallt där vi som konsumenter rör oss ser vi lastpallar. I fyrkantiga lastbilar med skåp.
De olika tårtbitarna i diagrammet ovan hålls ofta åtskilda i näringslivet. Företag som sysslar med palltransporter gör endast detta. Företag som transporterar trävaror har specialiserat sig på detta. Och så vidare…
Om du hör till de som skulle gissa på 80% – det gör inget! Du är inte ensam. Fast nu vet du bättre.
Pallmyten – BUSTED!
0
Intressant, men kopplingen mellan svaret och frågan känns inte helt klockrent.En lastbil full med sten skulle kunna motsvara fem-tio lätt lastade palltransporter om man räknar i ton. Om jag såg fem lastbilar med palltransport och en med sten så skulle jag hävda att ”en typisk vägtransport transporterar” pall och inte sten. Svaret och således myten känns inte ”busted” i mina ögon då du frågar en sak och ger svar på en annan.
Intressant, men kopplingen mellan svaret och frågan känns inte helt klockrent.En lastbil full med sten skulle kunna motsvara fem-tio lätt lastade palltransporter om man räknar i ton. Om jag såg fem lastbilar med palltransport och en med sten så skulle jag hävda att ”en typisk vägtransport transporterar” pall och inte sten. Svaret och således myten känns inte ”busted” i mina ögon då du frågar en sak och ger svar på en annan.
Tack för din kommentar! Håller med om att frågan och svaret är något olika, men det spelar egentligen inte så stor roll. Och argumentet att palltransporter väger mindre håller inte helt. Visst kan styckegods ha en lägre densitet, men fyllnadsgraden vid anläggningstransporter är per definition max 50% (de kör alltid tomma i en riktning). Tittar man i bilregistret är det endast ca 30-35% av alla tunga lastbilar som kan transportera pall (och då är dragbilar medräknat). Detta betyder naturligtvis inte att alla dessa fordon kör pallgods. Många kör industritransporter, livsmedel, trävaror etc. Jag har också ställt frågan ”Hur stor del av Sveriges gods i vägtrafik är pallat?” vid ett stort antal föreläsningar och utbildningar. Svaret brukar bli 70-80%, även från folk i branschen.
Tack för din kommentar! Håller med om att frågan och svaret är något olika, men det spelar egentligen inte så stor roll. Och argumentet att palltransporter väger mindre håller inte helt. Visst kan styckegods ha en lägre densitet, men fyllnadsgraden vid anläggningstransporter är per definition max 50% (de kör alltid tomma i en riktning). Tittar man i bilregistret är det endast ca 30-35% av alla tunga lastbilar som kan transportera pall (och då är dragbilar medräknat). Detta betyder naturligtvis inte att alla dessa fordon kör pallgods. Många kör industritransporter, livsmedel, trävaror etc. Jag har också ställt frågan ”Hur stor del av Sveriges gods i vägtrafik är pallat?” vid ett stort antal föreläsningar och utbildningar. Svaret brukar bli 70-80%, även från folk i branschen.
Möjligen skulle man kunna titta på varuvärdet. Jag anar att palltransporterna skulle klättra uppåt då.
Antagligen är det så. Och tittar man på antalet enskilda sändningsnummer blir naturligtvis andelen palltransporter betydande. Men mängden trafikarbete tar inte hänsyn till varuvärdet eller sändningsstorleken. Ungefär var femte tonkm och var sjätte fordonskm är för pallat gods. Resten är andra saker.
Ok för det. Som alltid gäller det att skilja på äpplen o päron. Men ett högt värde hos varan i sig och/eller för dess mottagare som t.ex. insatsvara tror jag ändå påverkar folks allmänna uppfattning om vad som är en typisk transport. Om inte annat för att på de pallarna kommer grejor man bryr sig om, som syns, som kostar.
Håller helt med om detta! Och det är den vanföreställningen som tyvärr också ofta präglar beslutsfattare.