I slutet av mars publicerade vi slutrapport och tillhörande dokumentation för detta FFI-finansierade projekt (Fordonsforskningsprogrammet). Den som håller reda på vad som händer inom detta område vet att konkurrensen är hård om uppmärksamhet eftersom det pågår ett stort antal projekt.

Det unika med EIT är kanske främst att projektet samlat många relevanta aktörer inom samma projekt under de dryga två år som projektet pågått. I arbetet deltog fordonstillverkare, transportföretag, leverantörsföretag, organisationer och myndigheter samt universitetet.

Några faktorer som låg bakom detta engagemang var:

  • Affärsprocesser och informationsutbyte är inte alls lika utvecklade inom fordonsindustrin i relation till transport- och logistikföretag såsom är fallet i relation till komponenttillverkare eller t o m i vissa fall till s.k. NAP-leverantörer (Non Automotive Products). Det föreligger således ett utvecklingsbehov.
  • För leverantörer inom fordonsindustrin innebär dagens situation en ineffektiv hantering av transportbokningar, fakturahantering mm genom att man måste använda många olika webbportaler hos transportföretag och kunder (manuellt arbete – ingen spårbarhet)
  • Både transportföretag och deras kunder har ett intresse av att modernisera den 15 år gamla nordiska Pharos-standarden för EDI
  • Det finns behov av att industrialisera informationsutbytet mellan parter i transportkedjan när det gäller mätning och rapportering av transporters miljökonsekvenser
  • Tiden är mogen för att digitalisera information om gods med särskilda krav, t ex farligt gods. Idag finns denna information oftast som pappersdokument

Vad har vi gjort i EIT?

EIT har kartlagt olika informationsbehov utifrån aspekter som transporteffektivitet, miljöpåverkan samt ökad transportsäkerhet. Detta har skett i en rad olika transportsammanhang, inom olika branscher och även inom olika transportslag, främst landburna transporter. Analysen har baserats på en inom EIT utvecklad metodik för att beskriva olika transportscenarios, roller, ansvarsfördelning, aktörer och informationsflöden.

Arbetet har delats upp i arbetspaket, vilka kort kommenteras nedan:

Processmodeller och scenariomodeller Dessa beskriver olika varianter på affärs-samverkan mellan varuägare och transportföretag samt mellan transportföretag. Sammanställningen bygger på intervjuer och analyser inom fordonsindustri, transportbransch, dagligvaruhandel, bygg- och anläggningsverksamhet, containerhantering mm.
Transporteffektivitet En särskild delstudie har gjorts avseende verklig fyllnadsgrad i ”long haul i Sverige”. Resultaten visar bl a att fyllnadsgraden kan förbättras betydligt och att några viktigare faktorer är att transportföretagens kunder lämnar korrekt information, vilket de tyvärr ofta inte gör. En annan viktig faktor är hur godset är förpackat, bättre emballage innebär att inte bara golvytan utan hela volymen skulle kunna utnyttjas bättre.
Miljörapportering EIT har funnit att det pågår en hel del rapportering redan men att denna kan ske på ett mera standardiserat och strukturerat sätt. EIT föreslår tre alternativa modeller för denna form av mätning och rapportering. EIT har tagit fram en komplett datamodell med den information som behövs för rapportering av transporters miljökonsekvenser. Resultaten inom det här området är nära kopplade till pågående och nyligen publicerad standardisering inom ISO och CEN.
Transportsäkerhet När det gäller transportsäkerhet har EIT utvecklat koncept där information om gods med särskilda krav tillhandahålls elektroniskt av varuägare/avsändare. Denna information kan sedan hanteras i transportledet genom att exempelvis fordonsinformation och godsinformation knyts samman. Via fordonssystemen finns även möjlighet att koppla samman information om gods, fordon och infrastruktur.
Datamodell EIT har tagit fram en datamodell i ett särskilt IT-verktyg. Datamodellen innehåller alla listade informationsbehov som framkommit i kartläggningsarbetet inom samtliga delområden i projektet. Datamodellen kan bl a användas för att generera EDI-specifikationer i olka syntax.

Mera information

En detaljerad dokumentation från projektet finns på webbplatsen www.transporteffektivitet.se.

Vad händer härnäst?

Ett utökat projektkonsortium förbereder nu ett nytt steg för att förbereda för realisering och vidareutveckling av projektets resultat. Detta drivs främst gemensamt av Viktoria Institute och Odette Sweden.

Det finns ett antal intressanta utvecklingsmöjligheter som också beskrivs i projektdokumentationen.

Vi ser gärna att vi kan knyta flera intressenter till nästa steg, både från näringslivet och från universitet och institut.

Delar av lednings- och projektgrupp

Ta gärna kontakt med följande personer om Du vill diskutera detta vidare:

Odette Sweden (Projektet i stort, nästa steg) Sten Lindgren, sten.lindgren@odette.se
Jörgen Ljunggren, jorgen.ljunggren@meridion.se
Viktoriainstitutet (Projektet i stort, nästa steg samt miljörapportering) Per-Erik Holmberg, per-erik.holmberg@viktoria.se
Raul Carlsson, raul.carlson@viktoria.se
Chalmers (Transporteffektivitet) Pehr-Ola Pahlén , Pehr-Ola.Pahlen@Chalmers.se
Volvo Technology (Transportsäkerhet, fordonssystem) Marcus Enered, marcus.enered@volvo.com
0