De flesta transportsystem är specialiserade på något sätt. Kranbilar är bra på att lyfta saker av och på flaket, tankbilar är bra på att transportera vätskor, distributionsbilar är bra på att transportera gods på pall etc. På samma sätt är även terminalerna ofta anpassade till olika godstyper. Det är alltså inte särskilt troligt att man kan hitta en omlatsningsoperation för rullburar med matvaror i ett grustag eller på en återvinningsstation. På samma sätt är det högst osannolikt att en godsterminal skulle börja hantera bulkgods eller stora vindkraftverksdelar.

Men det finns en tradeoff inbyggt i detta, naturligtvis. Ju mer man specialiserar och standardiserar sig, desto svårare blir det att klara av även mindre avvikelser. Alla system behöver mekanismer och metoder för att kunna hantera dessa avvikelser. Gods som av någon anledning inte riktigt passar in i hela eller delar av ett system kallas heterogent.

Godsets heterogenitet kan ta sig olika uttryck. Man kan dela upp dessa i fyra huvuddelar, som var och en lyfter fram en aspekt av krångligheter som kan uppstå i ett transportsystem. Varje del har sina egna lösningar och konsekvenser.

HG icons

Den första aspekten handlar om gods som har avvikande densitet (engelska Density i figuren). Det kan vara för tungt eller för lätt. Tungt gods kan vara svårt att hantera och medför ofta att fordon och lastbärare inte fylls mer än till en liten del (volymmässigt). Är godset för lätt, alltså att det har för låg densitet, är problemet det motsatta. Det tar för stor plats i förhållande till sin vikt och transportföretag som säljer baserat på transporterad vikt tillämpar ofta en så kallad skrymmeberäkning som räknar upp den fraktdragande vikten så att kunden betalar för en högre vikt än sändningens verkliga.

Den andra aspekten handlar om gods som har dålig eller begränsad hanterbarhet (Handling i figuren). Det kan till exempel röra sig om opallat gods som måste lyftas för hand eller med speciella verktyg. Ofta är terminalhantering av detta gods förknippad med stora kostnader.

Den tredje aspekten handlar om stuv- eller stapelbarhet (Stowability i figuren). För att fylla ett fordon eller ett lager är det ibland viktigt att kunna stapla olika sändningar på varandra. Låg stuv-/stapelbarhet leder till högre kostnader och lägre transporteffektivitet.

Den fjärde aspekten handlar om ansvar (Liability i figuren). En sändning kan vara förknippad med ett utökat ansvar för transportören, till exempel i fallet med farligt gods. När en transportköpare beställer en transport med specifika leveransinstruktioner (som inte finns hos andra sändningar) innebär detta alltså ett utökat ansvar rörande just denna sändning.

Det räcker med att en av dessa fyra aspekter avviker från systemets normala operation för att det ska uppstå problem, ökade kostnader och kanske även minskad effektivitet. Det är också viktigt att notera att det som kan vara fullt normalt och homogent gods för en aktör kan vara heterogent för en annan. Ju större transportsystemen är, desto mer standardiserade tenderar de att bli, och en av metoderna som används för att eliminera effekterna av heterogent gods är så kallad inkapsling. Containern är ett exempel på detta, där (nästan) alla krångliga egenskaper hos godset kan gömmas inuti en standardiserad, hanterbar, stapelbar låda.

Så, för att anknyta till titeln, en elefant är en organism med hög densitet, låg stapelbarhet och låg hanterbarhet. En förorättad elefant måste dessutom hanteras annorlunda än andra elefanter (utökat ansvar). Om den till råga på allt befinner sig i ett system som inte är anpassat för elefanter (porslinsaffären) blir situationen synnerligen bekymmersam och potentiellt svindyr.

Modellen ovan är ett exempel på hur man med viss systematik kan bringa lite ordning och utökad förståelse för relativt komplexa företeelser. Med modeller som denna kan både vi forskare och även företag analysera system och kommunicera resultat och insikter. Just denna modell utvecklade jag i min doktorsavhandling (som du kan ladda ner här).

Är du intresserad av att veta mer om modeller som denna här på Logistikfokus? Det finns många etablerade modeller och verktyg som kan beskrivas relativt enkelt om ni så önskar.

0