Inom transportnäringen läggs mycket tid och energi på att öka/höja effektiviteten och på så sätt skapa en effektiv logistikapparat. Syftet är att genom att arbeta effektivt skall intäkterna kunna ökas genom att kostnaderna sänks eller blir oförändrade.

Det finns i grunden några parametrar att utgå ifrån. Bland annat beror kostnaderna som kan uppstå i transportapparaten av:

  • Bristande information
  • Transportskador och svinn
  • Ledtider samt väntetider
  • Låg fyllnads- och utnyttjandegrad
  • Operativ och administrativ ineffektivitet

Väldigt ofta fokuseras det på de fyra (4) översta parametrarna där särskilt mycket energi och tid läggs på att öka fyllnadsgraden. Grundtanken/filosofin är att om fyllnadsgraden ökar så kommer intäkterna att öka per automatik eftersom kostnaderna minskas/förblir oförändrade genom att mer gods kan transporteras till samma kostnad som innan. Genom att fokusera på den administrativa ineffektiviteten i apparaten kan andra synsätt visualiseras.

Ett exempel får illustrera.

1 pall till kund i Stockholm kostar i bästa fall 700 Sek för fraktbetalaren. Ersättning till transportföretaget utgår med 300 Sek. Kostnaden för att producera en faktura samt hantera bokningen uppgår till 150 sek var för producenten och transportföretaget . Kostnaden för att hantera bokningen för slutkonsumenten uppgår till 100 sek.

Några aktiviteter:

  1. Slutkund (förbrukaren av varan) bokar till kund (producenten av varan)
  2. Producenten av varan behandlar samt bokar till transportör
  3. Transportör tar emot bokning och behandlar
  4. Gods hämtas och levereras
  5. Faktura till transportörens kund (producenten av varan)
  6. Faktura till slutkund från transportörens kund

Fördelningen visar att mer än 50% av kostnaderna för hela transporten fördelas inom den administrativa hanteringen. Frågan som kan ställas är om inte lite mer fokus skall läggas på att effektivisera det administrativa systemet.

0