Den 20 mars visade SVTs Uppdrag Granskning ett avslöjande och välgjort reportage om cabotage och utländska åkerier i Sverige. Jag intervjuades kort i programmet och flera av mina vänner ringde upp.  En kompis berättar bland annat: ”Jag satt och såg programmet med skräck – jag var så lättad när det var slut”. Han är VD för ett mindre logistikbolag som bedriver internationell trafik (Östeuropeiska bilar) och bara väntade på att hans bilar skulle synas i rutan. Han hade tur, för det gjorde de inte – inte den här gången. Men om de skulle ha synts – vad hade det påverkat? Detta inlägg ska försöka svara på frågan om man behöver bry sig. Men först skall vi ta en titt på illegalt cabotage och till skillnad från de tidigare 7 åren av insändare och debattartiklar skall vi nu titta på fakta om cabotagetrafik i Sverige.

I världens största forskningsprojekt om cabotage – Cabotegestudien – kan nu alla följa tusentals lastbilar som bedriver olaglig godstrafik i Sverige (http://www.cabotagestudien.com/sights#/plates). Köper ditt företag illegala transporter? Reglerna säger att en utländsk lastbil får tillfälligt (under max 1 vecka) utföra 3 inrikestransporter i Sverige. Ett antal andra mer eller mindre luddiga direktiv (t.ex. kombidirektivet) kompletterar den grundregeln.

Bilden nedan visar en Bulgarisk lastbil som rapporterats vid 40 (!) tillfällen på 3 veckor i Sverige och om chauffören inte har CMR-fraktsedel för internationellt gods, rör sig dessa transporter om illegalt cabotage!

cabotage

Bild från http://www.cabotagestudien.com/sights#/plates – Henrik Sternberg

Illegalt cabotage är nu förflyttat från debatt till forskning och fakta. På bara tre veckor har vi hundratals fall av sannolika brott mot cabotagereglerna – räknar vi in fusk med dubbla registreringsskyltar (jag har tyvärr tiotals dokumenterade fall som chaufförer skickat mig) och att hjältarna (volontärerna) som gör rapporterna till Cabotagestudien ändå missar vissa utländska fordon – då räknar vi med kanske tusentals illegala fordon i Sverige just nu. Ett flertal dagstidningar och i princip alla branschtidningar har uppmärksammat Cabotagestudien och den statistik på illegalt cabotage som redan en vecka efter studiens start tog form. Studien är nu uppe i 64 197 rapporter av positioner på utländska fordon och användandet av appen Cabotagestudien (finns till iPhone och Android) har spritt sig till bl.a. Danmark. I rapporten, som kommer presenteras i Almedalen, kommer även miljöeffekterna av cabotage i Sverige att presenteras.

Med tanke på den massiva omfattningen av illegala transporter som bryter mot både cabotage och trafiksäkerhetsregler är nästa fråga relevant: Spelar det någon roll för dig som transportköpare, vilka som kör dina laster?

Historiskt ser vi sammanfattningsvis två typer av företag – de som påverkas av ett oetiskt anlitande av leverantörer och de som inte påverkas. Många företag har lidit enorma förluster på att använda sig av oetiska leverantörer (att etiska företag skulle gå bättre än andra är inte bevisat – bara att oetiska har en högre risk att lida skada av en skandal). Köper du däremot transporter åt IKEA eller H&M kan du andas ut. Ni tillhör den typen av företag som kan göra vad ni vill. Rent krasst så är den genomsnittlige konsumenten inte särskilt intresserad av etik och kvalité. H&M har till exempel försökt lansera kläder med ekologisk bomull men fick ge upp det då kunderna inte var villiga att betala 50-100 kr mer för dessa klädesplagg. Modern historia visar, att trots sociala medier, så har skandaler om barnarbete, illegala transporter, miljögifter, dåliga villkor etc. en väldigt liten påverkan på dessa företags totala värde och omsättning. IKEAs kombination av allt från 5-kronors mjukglass, och billiga designmöbler i ett butiksnätverk som täcker hela Sverige är inget konkurrenterna kan matcha för att vinna över IKEAs kunder. Konkurrenterna har dessutom inga bollhav…

Hur är det om du inte representerar IKEA eller H&M? Nike är ett klassiskt exempel – när leverantörsskandaler uppdagades 1998 föll företagets värde med 50% och vinstmarginalerna med ännu mer. http://www.wikinvest.com/stock/Nike_(NKE)/Data/Income_Statement.

Nike

Kunderna hade andra alternativ i samma affär, och när du har 5 olika märken att välja på är det lätt att välja bort det märket du nyss såg att den där söta tjejen du har på din Facebook hängde ut som oetiskt. Typiskt sett gäller dessa skandaler fabriker i fjärran länder – där t.ex. arbetare tvingats arbeta 6 dagar i veckan och inte kunnat gå på toaletten. Det krävdes grävande journalister för att få fram den typen av skandaler. För att få fram usla villkor med arbetare som bor på sin arbetsplats (i sin lastbil), ofta utan tillgång till toalett (eftersom deras magra lön ofta inte räcker till för att betala de höga kostnaderna i Sverige), behöver man inte vara grävande journalist – det räcker att gå åka ut till en rastplats vid en större svensk väg. Att Uppdrag Gransknings reportage inte bara handlar om enstaka incidenter visar forskningen i Cabotagestudien.

Efter Frode Laursen-rättegången tog ICA det säkra före det osäkra i sin transportupphandling och krävde att de transportföretag de gjorde affärer med enbart skulle anlita chaufförer anställda i Sverige. Med tanke på att hundratusentals svenskar arbetar inom logistikbranschen var det rationellt beslut – hästköttsskandalen gav ett exempel på att dagligvarukedjorna säljer väldigt lika produkter och det ligger ofta en Hemköp eller COOP-butik inte alltför långt bort. Dessutom har deras butiker, till skillnad från IKEA, inga bollhav och ingen femkronorsglass som lockar kunder oavsett hur varorna producerats och transporterats. Vilket svenskt företag blir det första som vill säkerställa att deras leverantörer av transporttjänster följer svensk lag? Hör av dig till Cabotagestudien! Eller simma vidare i bollhavet…

0